Tröskning
Hej!
Jag har hört att det köptes in ett tröskverk redan på 1930-talet gemensamt av bönderna i Svanhult och Skeppshult. Motorn som drev tröskverket hade bara 2 hästkrafter, men det var väldigt tungt att flytta mellan gårdarna. Hästar eller oxar användes för transporten och sedan behövdes flera män för att kunna lasta av och på tröskverket och få det på plats. Sör-Alfred var motorkunnig och fick därför stå för driften av tröskverket. Långt senare köptes en självbindare.
Har någon mer information om tröskverket och självbindaren och om hur tröskningen gick till, så hör av er direkt till mig eller skriv ner Din berättelse här i bloggen.
Hälsningar
Rune Johansson
1 kommentar | Skriv en kommentar
Skriv en kommentar
Föregående inlägg: Berättelser
Nästa inlägg: På gång
Motorn var en tändkulemotor på 2 hästkrafter. Kulan värmdes med blåslampa. Motorskötaren Sör-Alfred spottade snus på kulan och om det fräste till, var det dags att starta motorn. Det behövdes många personer för tröskningen för att bära fram kärvarna, dela kärvarna och mata in säden i tröskverket, samla ihop agnar, samla in och transportera bort halmen och den färdigtröskade säden. Ock, dessutom motorskötaren Sör-Alfred!
MVH
Rune